Att skriva debattartikel

Syfte

Du vill påverka dina läsare! Bestäm dig för vad som är din tes! Hur vill du att dina läsare ska påverkas? Vad vill du att de ska göra eller tänka efter att ha läst din artikel?

Målgrupp

Din målgrupp är en bred allmänhet. Ha därför som målsättning att din insändare eller debattartikel ska kunna publiceras i Ystads Allehanda eller motsvarande. Anpassa ditt språk och din stil efter din målgrupp!

Innehåll och omfång

Bestäm dig för en tes! Presentera den tydligt. Ha klart för dig vad som är syftet med din text!
Argumentera tydligt för din tes. Jobbar du för ett högre betyg ska du även ha med ett motargument som du bemöter. Tips: Ha tre argument för och gärna ett emot (detta måste dock i så fall bemötas förslagsvis med något av dina förargument).
Du ska i din text ta med stöd för dina argument som kommer från någon annan källa än dig själv (ur en text, en tabell, en bild eller liknande). Du ska, precis som i ett referat, redovisa varifrån detta material kommer (författare, titel, var och när det publicerats) och använda dig av referatmarkeringar. Utnyttja det material som du hittat så att det tjänar dina syften.
Texten ska vara på mellan 500 och 800 ord.

Tänk och uttryck dig självständigt!

Skriv vad du tycker och varför du tycker som du gör, hur du tolkar det som du skriver om och varför du tolkar det som du gör, etc. (Tänk på att inte endast skriva vad du tror att läsaren vill läsa, utan våga visa dig själv!)
Ge gärna både konkreta exempel på det som du skriver om och görgeneraliseringar! Ta upp viktiga detaljer såväl som de stora sammanhangen!
Använd ditt eget språk! Dina tankar ska kläs i Dina ord! Då blir din text unik och intressant!

Litteraturhänvisningar och referatmarkörer

När du berättar om olika texter eller bilder så var noga med att presentera dem så att dina läsare kan hitta dem och själva läsa eller titta på dem! (T ex ”Även Peter Englund ger i sin essäsamling Brev från Nollpunkten från 1996 en mörk bild av 1900-talet och …”)
Skilj på det du refererar (andras tankar) och det som är ditt eget genom att använda dig av referatmarkörer när du refererar (t ex ”Englund avslutar sin text med att…”) och ”jag anser/tycker/tror/…” när det är dina egna tankar (t ex ”Jag tror att Englund vill säga följande med sin artikel…”/”Den texten får mig att tänka på…”).

Styckeindelning och satsradning

Något som många av er missar är när man ska ha nytt stycke och hur man markerar nytt stycke. Se till att du har detta klart för dig! (Allt som hör ihop ska stå ihop. Nytt stycke markeras med ny rad och indrag eller en blankrad.
Ett annat vanligt problem är satsradningar. Ett exempel: Jag har läst bokenBrev från nollpunkten av Peter Englund, den fick mig att tänka på att…” Sätt punkt mellan fullständiga meningar (inte bara komma)!

Inledning

Tänk på att skriva en kort inledning där du väcker läsarens intresse och berättar vad din text kommer att handla om.

Den röda tråden

Se till att din text hänger ihop! Ha en väl genomtänkt disposition som markeras genom din styckeindelning.

Avslutning

Tänk på att skriva en avslutning där du avrundar din text (t ex genom att sammanfatta det viktigaste av det som du kommit fram till i din text eller genom att upprepa det centrala i din inledning, vilket gör att cirkeln sluts).

Resurs:

Jansson & Levander (2003) Handbok i svenska språket, s 148-150. På dessa sidor kan ni bl.a. läsa en typisk insändare om kopplingstvång av hundar och en debattartikel om att killar och tjejer bör gå i olika klasser.
Infokoll.se (http://www.infokoll.se/index.php/presentera-ny-kunskap) är en webbplats skapad av ämneslärare och bibliotekarier inom Umeå gymnasieskola i syfte att höja elevernas informationskompetens. Där kan du hitta bra material om vad som kännetecknar flera av våra vanligaste typer av texter, t ex argumenterande texter, krönikor, essäer, referat, recension, reportage och vetenskapliga rapporter. Denna adress kan du alltså ha nytta av inte bara nu och inför provet, utan även efter att du avslutat gymnasiet. Så här skriver de om att Argumentera:
"Att argumentera innebär att vi försöker övertyga andra om en viss ståndpunkt. För att lyckas med det krävs det att vi har en tydlig åsikt, en tes, och skäl som stödjer den åsikten d v s argument. Argumenterande texter t ex insändare och debattartiklar lyckas med sitt syfte att påverka om tesen är tydlig och argumenten strukturerade.
Grundmodell för argumentation
Tes Ställningstagande, åsikt
Förargument
Motargument
Argument mot motargument
Kännetecken för en argumenterande text
Skribenten är insatt i ämnet och har både fakta och värderingar som stödjer tesen
Inledningen väcker läsarens engagemang för frågan.
Tesen är tydlig
Förargumenten har en nära koppling till tesen
Motargumenten visar att skribenten är insatt i hur motståndaren tänker
Skribenten lyckas bemöta motargumenten
Styckeindelning som tydliggör textens delar: inledning, argumentation och avslutning.
Naturliga övergångar mellan styckena som binder ihop texten
Språket är varierat, slagkraftigt och effektivt. Hellre resonerande än aggressivt."

Testa webbplatsen argumentera.se (http://www.argumentera.se/index.php) och lek med möjligheterna. Vad tycker du om tjänsten? Är det ett behjärtansvärt demokratiprojekt - en möjlighet för människor som har bråttom eller svårt för att uttrycka sig? Eller är det bara ytterligare en möjlighet för människor som vill styra andra människor?
Hur du kan bygga en insändare eller debattartikel blir väldigt tydligt när du testar dig fram där, men håller insändarna kvalitetsmässigt tycker du (och har de tyngd när mottagarna blir "spammade" med olika men ändå skrämmande lika debattartiklar)? Och ... tänk på att storebror ser dig när du skriver din egen debattartikel! Kanske kan man ha nytta av webbplatsen som en sandlåda att testa i, men tänk på att sandslott inte är stabila ...
Slutligen - här får du fem tips som gör dig till en stjärna på att argumentera:
"Lilla Argumentationsskolan - bli en stjärna på att argumentera"(http://www.astarcan.se/templates/mainpage.asp?ItemID=178)
Det som kanske är nytt för alla eller en del av er är de tre begreppen som man brukar använda inom retoriken: logos, pathos och ethos. Här kommer därför ett citat från webbplatsen som kanske känns lite nytt och fräscht för er:
"Det finns bara tre sätt att argumentera på, så vida du inte har tillgång till en pistol.
Logos, handlar om logiken. Här är alla fakta argument och plånboksargument. Detta är basen, men för att ta höjd i en argumentation måste vi även spela mot de andra sidorna i triangeln.
Pathos, handlar om upplevelse. Det är här vi knyter an verkligenheten, livet och det som berör oss mest känslorna. Här tar vi in målande exempel, här får vi människor att lyssna, känna igen sig och bli berörda.
Ethos, handlar om din trovärdighet. Är du en person som man kan lita på och kan man lita på det du säger. Detta är mycket subjektivt och avhängigt av situation. Tänk dig att du är på en cirkus, hur reagerar du på om clownen resp. teaterdirektören kommer och säger att det brinner?"


Lycka till med materialsamlandet och skrivandet!