I skrivande stund sprids otroliga mängder information var dag. Ett av informationsmediumen är Youtube. På bara fem år har dess spridning gått från korta och enstaka amatörklipp till 20 timmars uppladdning per minut! Detta uppges i artikeln "Youtube liknar inget vi har varit med om" som skrevs av Nicklas Lundblad och publicerades på Svenska Dagbladet den fjärde oktober 2009. Youtubes enorma framgång har väckt många frågor bl.a. forskningsantologin The YouTube Reader(2009) tar upp olika aspekter på Youtube. I antologin har Pelle Snickars och Patrick Vonderau redigerat ett tretiotal texter skrivna av medievetare så som Richard Grusin, William Uricchio och Janet Wasko. Youtubeklippens text, bild och ljud är tre olika sätt att sprida information snabbt och effektivt. Dock är frågan hur pålitliga de egentligen är och hur de bäst kan källkontrolleras.

Detta youtubeklipp visar hur lätt det är att ladda upp klipp på Youtube. Youtubeklippet laddes upp av användaren beforeandafterTV den 1 april 2009.

Klippen på Youtube kan handla om allt från hur man dansar som Michael Jackson till hur celler fungerar. Men precis som med andra informationskällor måste man vara källkritisk. En empirisk regel är att de praktiska youtubeklippen dvs. klipp som visar hur man utför något, sällan är felaktiga. Detta beror på att det ofta är svårare att ljuga om hur man tillagar t.ex. pannkakor. Om någon lägger köttbullar i pannkakorna så anar antagligen de flesta genast oråd. Dock finns det youtubeklipp, som har redigerats på ett missledande sätt, t.ex. klippet Popcorn with cell phones. Klippet ser verkligt ut, men enligt artikeln "Eight Crazy E-Mail Hoaxes Millions Have Fallen For",som skrevs av Nick Mediati och Anne B. McDonald och som publicerades på PCWorld den 22 augusti 2008, är det falskt.

Av erfarenhet vet vi att det är mycket svårare att avgöra om teoretiska youtubeklipp t.ex. ett klipp om hur celler fungerar, är sant, om vi inte är insatta i just det. Ett sätt att kontrollera teoretisk information är att titta på klippens källhänvisning. Om klippen inte har någon eller bristfällig källhänvisning, så kan man läsa eventuella kommentarer till klippet. Dock måste man kontrollera kommenterarnas källor, vilket oftast inte finns.

Å andra sidan finns Youtube education där det finns undervisande, mestadels engelskspråkiga, klipp. Klippen är ofta ca en till två timmar långa dokumentärer, föredrag och instruktionsfilmer, som har blivit granskade och godkända av Youtube. För att ett klipp ska hamna på Youtube education ska användaren, som har laddat upp klippet, skicka en ansökan. Klippet ska uppfylla vissa krav, enligt ansökningsformuläret till Youtube education. Ett av kraven är att innehållet på klippet ska ligga på universitetsnivå. Observera att kategorin ”utbildning” på Youtube inte är Youtube education. Du kommer till Youtube education genom att skriva in ”www.youtube.com/edu” i din webbläsare.

Den enda slutsatsen vi säkert kan dra, är att vi aldrig kan lita helt på informationen vi får genom Youtube, med undantag för Youtube education. Efter att vi har tittat igenom Youtube education, kom vi fram till att den är en begränsad informationskälla på universitetsnivå. Vi tror dock att det finns potential för utbildningsmöjligheter på Youtube. Detta tänker vi skulle kunna vara möjligt genom samarbete mellan skolor, lärare och ämneskunniga. Vi anar att det skulle kosta en del, men det skulle kunna höja elevers resultat eller motivation. Detta tack vare att Youtube kan ge större variation i undervisningen än vad skolor var och en kan. Med tanke på att många idag är vana internetanvändare, så har Youtube möjligheter att slå igenom ordentligt som en informationskälla.