Ett exempel på källhänvisning och referatmarkörer:


Kommentar till exemplet:
Jag har markerat källhänvisningar och referatmarkörer med fet och kursiv text (vilket du naturligtvis inte ska göra). Texten börjar med en rubrik i stor text och en ingress som är markerat med fet stil och fortsätter sedan med brödtexten där jag refererar avhandlingen. Sist kommer en litteraturförteckning. Artikeln illustreras med en bild, som jag har fått tillåtelse av Anita Mattsson att använda. Tyvärr har jag inte ännu lyckats placera bilden och bildtexten som jag själv vill ännu. Kanske kan någon av er hjälpa mig?

Att lära på distans

Bild på Anita Mattsson, hämtad från Skövde Högskolas hemsida.
Bild på Anita Mattsson, hämtad från Skövde Högskolas hemsida.

Den nya informations- och kommunikationstekniken är ett bra hjälpmedel när man vill att studenter ska lära sig ta ansvar, samarbeta, söka kunskaper och lösa problem. Detta hävdar Anita Mattsson, efter att ha studerat hur distansstuderande elever arbetar med sina gruppuppgifter.

De senaste åren har intresset för distansutbildningar ökat mycket. Enligt Statistiska Centralbyrån läser i dag var fjärde student på distans (SCB, Nr 2008:105). Anita Mattsson, vicerektor och universitetsadjunkt vid Skövde högskola, har skrivit en avhandling om hur en distansutbildning kan se ut (Flexibel utbildning i praktiken, 2009).

Läraren i Mattssons studie delade in sina studenter i grupper. Grupperna fick i uppgift att tillsammans söka svar på flera frågor. De flesta av studenterna valde att dela upp arbetet mellan sig. Endast ett fåtal av grupperna gjorde allt gemensamt. Tanken med grupparbeten är dock att man ska lära av varandra och med hjälp av varandra. Därför menar Mattsson att läraren måste vara mycket tydlig med att han eller hon vill att studenterna ska arbeta tillsammans. Läraren bör också ge studenterna uppgifter som uppmuntrar till dialog.

Studenterna i studien förde sina diskussioner i form av skriftliga inlägg på en så kallad lärplattform på webben. På så vis kunde läraren följa deras arbete. Enligt Mattsson visade sig tekniken passa bäst för korta inlägg. Att diskutera först och skriva färdigt sedan, främjade lusten att bearbeta stoffet.

Sammanfattningsvis hävdar Mattsson att tekniken kan användas för att underlätta för elever och lärare att samtala och lära genom samarbete. Då blir lärarna dessutom något mer än undervisare. De blir aktivt deltagande och medlärande.

Litteratur- och källförteckning:
SCB 2008-04-21 09:30 Nr 2008:105. ”Studenter och examina i högskolans grundutbildning 2006/07: Populärt att läsa på distans”. www.scb.se/Pages/PressRelease____232908.aspx
Mattsson, Anita, 2009. Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande. Göteborg studies in educational sciences 267. Göteborgs universitet. ISBN: 978-91-7346-627-1. http://hdl.handle.net/2077/19075
Kontaktuppgifter till Anita Mattsson på Högskolan i Skövde: http://personal.his.se/person.asp?record_id=2922